I´m back!
Har ridit både Wadesch och Carrera, den första i beckmörker
och den andra i ridhuset. Klev innan för dörren vid elva så
en timme fredagsmys för "ensamma mamman" innan klockan
slår lördag.
Att jag kallar mig "ensamma mamman" beror på alla roliga pikar
från mina brudar, dom är bra sugna på att anmäla mig till "Ensam
mamma söker" eller Karins favvis "Bonde söker fru". Jag säger bara
en sak: GLÖM DET! Jag kan ragga själv om jag är sugen, tyvärr
är utbudet på den här orten lite begränsat och egentligen tror jag bara
mina kära vänner är lite mediakåta och vill sitta i tv och välja ut killar
åt mig ;)
Imorgon är det en riktig stor högtid i mora: Skoterns dag!
Det innebär för min del att jag som vanligt under tvång står i
kassan på min morbrors firma och ler ljuvt åt alla skoterintresserade,
tro mig, man får se ett stort spektra av människor och det är faktiskt
riktigt roligt.
Kvällen skall spenderas med brudarna och en ordentlig fest, efterlängtat!
Outfiten är klar och ni får självklart bilder sen.
Skulle verkligen behöva lite semester...
Men det finns planer så det är inte omöjligt :)
Jag har problem att ladda upp nya bilder på blogg.se
så ni får hålla tillgodo med de här:
Trygg och trött i vaggan hemma på Agdur
Ser ni likheten?
Dagis bild nr 2.
Tänk att det kan hända så mycket på 2 år!
Dom här brudarna hittar ni i kassan på Görans Motor i morgon.
Natt på er!
glöm det..
hälsostatus på ett rättvist sätt. Det är 3:e dagen med sjuktuga och nu börjar
jag krypa på väggarna. Efter att ha hotat min mor med ett ev kommande
nervsammanbrott skjutsade hon mig till thaikiosken och hem igen. Jag och Svea
lekte lite med vårrullarna och byggde diverse suspekta figurer.
Att vara instängd med feber ger mig hjärnspöken och jag är inte stolt
över att vara som en urvriden disktrasa som desperat väntar på insats-
styrkan som aldrig kommer. Hjärnan fungerar inte riktigt när man är sjuk,
det är ungefär som att vara full:
"i said i wouldn´t call but i´m a little drunk and i need you so..."
Någon mer som känner igen sig?
Myggan kollades idag igen och är INTE dräktig längre. 30 laxar rakt ner
i sjön, dom hade jag och Svea kunnat spendera en månad i thailand för.
Känns inte OK!
Imorgon ska jag vara frisk. Och är jag inte det ska jag spela frisk så
bra så så att jag lurar mig mig själv. Så ser ni mig någonstans likblek
med gropar under ögonen så spelar ni bara med och säger att jag är
fräschare än någonsin, deal?
over and out.
Tiden.
Det går alldeles för fort och jag börjar känna mig gammal.
Man kanske inte ser det i spegeln så tydligt än men det finns andra sätt.
Sedan Svea kom så går det ju inte att blunda längre, hon håller ju på att bli så stor!
Kolla på den här bilden:
Jag, Fia, Svea och Stella hade mys på Kaffestugan dec förra året.
Svea hade fullt upp med att sno inredningen och att äta upp mammas
mat (vilket hon iofs fortfarande gör) Stella var bara ett litet "bebispaket".
Dom var ju så små (jag oxå..)
Tiden går och Svea presterar en massa nya grejer, men inte hennes mamma.
Det kanske är där problemet sitter, gammal hederlig prestationsångest.
Jag har ju sådana duktiga kreativa vänner som har en massa projekt för sig.
Själv är jag sjuk, och i den här sjukstugan händer det inte mycket för tillfället.
Som tur är tyckte gud att jag förtjänade världens bästa mamma som sysselsätter Svea
medans jag är ur form. vi låg i sängen och mysta imorse och det lät så här:
Mamman: -Svea du måste ju äta nån frukost, eller hur?
Svea: - Inte alls.
Ett par minutersmys passerar och en flaska välling levereras av den alldeles för
snälla mormodern.
Mamman: - Drick upp din välling nu, snart måste vi gå upp!
Svea: - Men vänta lite mamma.
Mamma: - Nu måste vi gå och klä på dig annars kommer du för sent.
Svea: - Men dricka upp den först mamma.
Hon har fått en fantastisk manipulativ förmåga och är bara 2 år :)
Var ska detta sluta?
Och för er som undrar så har vi inte anställt mamma Eva som butler, vi är
inneboende här på oviss framtid.
Kram
Döden - nästan
En natt på badrumsgolvet med huvudet i toaletten.
trodde att dset var magjuka men när tempen kryper
upp mot 39 grader lutar det mer åt influensa.
Dagens glädjeämne - Svea - som knäppt sitt
första" skolfoto" få dagis.
Lugna gatan
det resulterar i att klockan närmar sig 10 och hon fortfarande sover.
Alltså lyxar jag med frukost i sällskap med min HP och rostisar och juice.
Det har varit lite konstiga dagar, att vara hemma och vara sjuk innebär
lots of time för funderingar. Min hjärna har gjort lite revolutionerande
upptäckter...om mig själv alltså. Det är väldigt skönt när man kommer till
insikt och fattar en del beslut...att sen omsätta dom till praktiken är en
helt annan sak. Miss FEGIS - det är jag det :)
Nu kommer min sessa tultande och mumlar:maaammmaa...fortsättning senare.
Sarah - jag saknar dig, men snart ses vi!
Fan för hösten.
Bild från musik och motor festivalen i Älvdalen.
Jag har aldrig varit och kommer aldrig att bli någon höstmänniska.
Det är fruktansvärt det här regnet, blåsten och kylan - visserligen
för varmt för fjällräven och för kallt för mina sommarjackor,
eftersom jag börjar bli gammal och lite snål så går jag ju runt och fryser
och blir lite småsur varje gång jag går utanför dörren.
Febern fick jag visst oxå på köpet. skit.
Det får gärna vara vinter eller sommar men resten kan vi skippa- Nog om det!
Något eller någon som däremot går bra är Wadesch, nytillskottet. Jag glider
mest runt och glassar (känns det som) i ridhuset. Efter en tung
dag på jobbet är 600 kilo häst i harmoni ren terapi för mig.
Jag borde spendera lite mer tid på gymmet. (dvs. försöka gå dit överhuvudtaget)
Som ni ser på bilden så har sommaren gjort mig gott,lite för gott.
Har gått från att vara smal till att bli kurvig men försöker att gilla läget,
det kommer ju alltid sämre tider när det är bra att ha lite att ta av som man säger ;)
Idag sa Svea DET för första gången: ÄLSKAR DIG MAMMA! men det lät mer såhär:
- Ääälsar di mamma. Mitt hjärta håller på att bli stor och jag blir som ett geléhallon
varje dag av att vara i hennes närhet.
Gonatt på er nu.
Lyckan
Förlåt för mitt gnälliga jag häromdagen. Alla har vi dåliga dagar.
Lyckan finns ju här, idag har solen glödit på höstlöven, Svea är underbar
och jag har varit ledig 5 dagar i rad.
Efter Rerras konvalecens har det varit ovanligt motigt, hon är aldrig särskilt
samarbetsvillig på hemmaplan. Hon glänste till häromkvällen när hon fick jobba
på hinder men annars är det som att rida en åsna med grym träningsvärk.
Hon prövar mitt tålamod till den yttersta gränsen men jag vet ju att det finns
är stjärna i henne. Vi går nu in i en lång tung period av vinterträning och jag ska försöka
ha mina hästar i toppform tidigt nästa år. Som tur är har vi fått tillökning i stallet
(ja jag är galen) Wadesch har flyttat in, 7 årigt KWPN sto med massor av kapacitet och arbetsvilja
men det krävs mycket jobb och vi har börjat om från början och bygger från grunden.
Vi har varit ute på två tävlingar och gjort fina rundor men hittills på 1 meters nivå.
Mycket häst idag. Kommer lite annat snart :)
Natt Natt
Tomt
Livet bara snurrar fortare och fortare, jag lägger min själ i Svea och hästarna.
Tränar hårdare och hårdare. Det har blivit som en drog för mig att göra så mycket
som möjligt - då behöver man inte kliva ur sin bubbla och känna efter.
Det där med kärleken som andra skriver om i sina bloggar har jag blivit en mästare
på att fucka upp. Jag har nog glömt bort hur man gör eftersom jag bara vänder den
ryggen.
Men det finns en kärlek som jag inte behöver dela med någon. Hon har hunnit bli
2 år och med en blandning av Ståbis/Eriksson i generna kan vi utan att överdriva säga att
hon har ett humör som inte är att leka med.
När tiden står stilla ibland klättrar jag på väggarna i frustration över att ingenting händer,
jag bara väntar väntar och väntar - på livet.