upptagen
Har haft fantastiska dagar med nära och kära, fest, middagar, mamma och
Svea mys och en massa träning. Har plågat min kropp så den värker och
det är så skönt.
Jag lovar, det kommer en massa bilder och rapporter om det ni missat
men nu är jag upptagen med att lyssna på winnerbäck. Sitter uppkrupen i
M´s soffa iklädd mjukiskläder. Även om en del smutsvatten flytit under
broarna så har man väl rätt att njuta av dagen och den är och har varit underbar.
Jag och dagens träningssällskap.
snabb bloggning pga. åska
precis den här veckan förra året. Åskans fel!
Svea hängde några timmar med sin pappa och hans nya familj,
då passade jag på att springa intervaller i hemus. Kom tillbaka
till bilen och flåsade som en halvkokt gris. En medelålders dam kikade
nyfiket och en smula imponerat på mig och undrade om jag hade gått
ut hårt idag. Mmmm...muttrade jag och skyllde på att det var väldigt
kvavt. Om hon hade vetat att jag blev så där slut av att springa halvmilen
så skulle hon skrattat åt mig.
Har avverkat ett lyckat dressyrpass på Rerra och lunchat på strand med
Sofia och Karin.
Ikväll blir det rättvik med brudarna, mer om det får ni höra imorgon!
Bröllopsyra
Lördagens bröllop visade sig bli både dop och bröllop.
Oberskrivligt vackert ochh sååå romantiskt. Självklart
grinade jag så att lösfransarna lossnade och fick lov att
limmas på plats igen.
Sofia (och självklart även Stefan) var så vacker i sin rosa
klänning och sina blonda lockar. Hittar inte kabeln till kameran
men 3 bilder togs med mobilen och dom ska ni självklart få
ta del av!
Finaste fru Jemthans och jag
Svea tog det hela med ro och nallade av middagen innan den börjat.
Svettigt som tusan i solskenet men strålande väder och i bakgrunden skymtar
vi världens trevligaste bordsgranne Hasse.
Den här bilden lånar jag av bruden :)
Tack för att vi fick dela er dag! nu blev man ju inte mindre sugen på bröllop...
finns ju dock vissa tekniska problem...som en brudgum :)
Idag har jag och Svea hängt med bästa Karin och Ella
vid orsabadet. Jättemysigt med vilken pärs. Svea åkte rutschkana
ungefär 410 ggr och mamma skulle hålla handen varje gång :)
Färg fick man ju ialla fall!
Tack för det trevliga sällskapet!
Mofflan och Snålisen.
Imorgon ska Svea vara med sin pappa ett par timmar. Det var en
månad sen dom sågs sist så vi får se hur det går.
Kramar
Fullt ös.
6 km och det räckte för att jag skulle bli helt slut.
Allt inhandlat och klart inför dopet redo att hoppa
in i duschen när telefonen ringer och meddelar
att det är maskinhaveri igen.(vi är mitt i höskörden)
Som den lilla bonde jag är så spänner jag såklart fast
Svea och bilstolen med ett spännband i Jeepen och sticker
ut. Nu är ju jag ingen mekaniker som kan ordna det här
men jag måste ju kolla läget...dessutom lyckas vi ju såklart
få bensinstopp och får lifta hem. Bra jobbat!
En liten lägesrapport bara...men jag är laddad idag, det är bra!
Bilder från kvällen kommer.
Heligt förbannad.
Många av er vet jag vilka ni är. Ni är mina nära, kära
och om inte det så ialla fall mina vänner och bekanta.
Det andra delen är de som aldrig skulle kommentera,
som mest läser för att väntar på nått smaskigt eller
för att få läsa att jag mår dåligt eller något likanande.
Ovanstående är den största anledningen till att min blogg
handlar mest om hästar, Svea och träning. Förr i tiden var jag
trygg och jäkligt naiv. Jag började blogga när Svea växte i magen
och jag ville att hela världen skulle få dela vår lycka. Nu i efterhand
vet jag att det finns personer som absolut inte ville se mig lycklig som
följde den här bloggen för att tillfredställa sina egna intressen - men that´s
life och den risken får man vara medveten om när man bloggar!
Igår behövde jag en timeout och skämde bort mig på Emma spa.
Behövde verkligen det! Min härliga ansiktsbehandling var en present
från världens bästa Henrik (Sveas gudfar)
Livspusslet är komplicerat, och mer än någonsin för tillfället. Ikväll
har jag varit väldigt förbannad och även ledsen, jag antar att jag kanske
har mig själv att skylla, jag är och har varit väldigt förvirrad och det
står nog komplicerad i pannan på mig.
Och så var det skit i det blåa skåpet igen...
Det jag jag skrev i ett tidigare inlägg här i veckan tar jag tillbaka.
Jag vill visst ha en familj. Småsyskon till Svea, ett stort hus, kärlek
och nån som skulle gå genom eld för mig. Om jag kunde hitta hela det
där paketet skulle jag inte tacka nej. Det svåraste är att få mitt eget hjärta att
slå snabbare (förutom för Svea då) Jag tror att jag blir en kallare människa
med åren.
Nu ska jag släppa allt för ikväll och satsa på morgondagen då det är dags för STELLAS
dop. Kommer att köra på vattenfast mascara då det inte känns helt omöjligt att
det skulle kunna bli ett bröllop :)
Utbrott.
Jag är som den där vulkanen på island (den där som ingen kan namnet på),
jag kan ligga vilande väääldigt länge och sen börjar det bubbla under ytan
tills det bara svämmar över med glödande lava.
De sista dagarna har jag kännt mig fruktansvärt irriterad på det mesta. När folk
har försökt föra en diskussion med mig har det kunnat låta så här:
-Prata INTE med mig för då fräser jag bara!
alternativt:
-Jag är grinig, passa dig annars blir vi jävligt osams!
Jag är alltså en riktig skräcködla MEN jag har ju faktiskt så pass mycket hyfs
att jag varnar för mitt dåliga humör. Mycket sofistikerat av mig :)
Och förresten så syns det ju ialla fall när jag kommer...och gult ska man ju bli glad av!
Det uteblivna humöret kan ha att göra med den totala bristen på socker
i mitt liv. Veckan som gått har jag varit så sjukt nyttig. Jag har kört flera pass på
gymmet, jag har suttit i sadeln varje dag och jag motionerar allt och allai min närhet,
Louise är in trogna följeslagare på promenaderna och kan inte hon så har Henrik eller mamma
fått rycka in. Men jag får passa mig för att motionera mamma för mycket, hon väger mindre
än mig för fösta gången på 26 år och det triumferar hon ivrigt med varje dag när vi har invägning,
jag kan bjuda henne på det :) 
Har ni sett vilken goding jag har?
Det händer så mycket spännande nu, hon pratar nästan lika mycket som sin
mamma. Va månde bliva??? 
Jag har unnat mig en ny hood från Peak. Ljuvlig är den och den fick följa
mig och Henrik på bio i tisdags. Måste ha sett roligt ut när Henrik
mumsade popcorn och cola och jag hade tryckt ner en banan och en flaska
vatten i min minimala friis väska. A-team såg vi och den var otippat grymt
bra! Den här tjejem älskar action, blä för drama och sånt skit :)
Det har jag redan nog av i mitt liv ;)
Sov gott godingar!
(och tack gud för att mobilen höll när jag slängde den i väggen...)
I´m going off to rehab baby...
Kortet glöder till det är tomt, fast jag har kläder
i ett sjukligt överflöd så måste jag ha nya. Egentligen
kommer dom aldrig till någon större användning, jag
går ju mest här hemma på gården i mina gula gummistövlar,
mockar skit och borstar hästar.
Men vem kan säga nej?
Och skorna i garderoberna och flyttlådorna vill ju ha nya kompisar:
Morgonkaffet i halsen
Surfade in på dalademokratens sida för att se om de skrivit något
om helgens tävlingar, vad glad man kan bli av några rader!
Kolla Själva:
VAD MÅNDE BLIVA. Unghästen Carrera B imponerade stort när han under Cathrine Eriksson från Avesta storhoppade runt derbybanan med suveräna marginaler och noll fel.FOTO: OLOF ASPELIN
Dramatik i Orsaderby
Publicerad: 2010-07-06 05:50Det blev en hel del dramatik när det drog ihop sig till söndagens derbyklass på nivån 1,20 meter bedömning A:1a. Förmiddagens regn luckrade upp gräsytan på ett förrädiskt sätt speciellt då banan var preparerad med grus.
Det såg väldigt säkert ut men i en tvär sväng ute i naturen gav grästorven efter och fantastiskt bra ridande Elin Hedman, från Rättvik, på Iceman var först ut och det blev en rejäl kullridning som dock slutade bra.
Samma sak hände ytterligare ett ekipage plus att det var en hel del avfall och utvägran. Nu blev det inga allvarligare skador men helt klart behöver både ryttare och hästar betydligt mer allroundträning och det borde finnas många flera derbybanor för den sammantagna utvecklingen inom sporten.
Men, det fanns också glädjande bra prestationer som till exempel Gagnefs Lola Skager som på sin härligt lydiga Corrento af Högberget klarade banan felfritt och tillsammans med Söderhamns Martina Wåågh på La Caramell E göra upp i en direkt avgörande omhoppning.
Säkerheten själv
Lolas ridning i både första och andra omgång var som säkerheten själv och dubbelnollan verkade solklar. Men, på sista hindret tar Corrento bommen med frambenen och det blir 4 fel. Martina har nu chansen att avgöra med en felfri ridning, men även här blir det 4 fel, men med närmare sex sekunder till godo tar Martina segern.
När sedan unghästklassen började och Folkärnas Cathrine Eriksson på Carrera B så trodde man knappt sina ögon. Vilken häst, vilket framtidslöfte och vilken härlig ryttarprestation. Elegant över det ena hindret efter det andra med marginaler som hela tiden var uppe på 1,40 till 1,50 meter. Vad månde bliva?
10 klasser avverkades under två dagar med lokal status på förmiddagen och regional på eftermiddagen. Helt klart har Orsa funnit sitt koncept och arrangemanget får varje år många lovord.
Banorna av Kristina Ekman från Avesta var uppskattade och vid derbyklassen så är det bara att ge domaren Lotta Stenis från Älvdalen stort beröm när hon ekipage för ekipage refererade deras framfart ute på banan så att alla kunde följa händelsernas utveckling, mycket bra.
Meetingpriset delades ut till Fredrik Knutsson från Märsta på Spookey vilket var väldigt populärt då han en gång i månaden besöker Orsa för träning.
OLOF ASPELIN
Sömnlös i Östnor
i lurarna. En intensiv helg har har förförflutit med 2 dagars tävlande i
Orsa. Gjorde en fin runda på lördagen och var felfri i 1.15 och sen var planen
att vara felfri i 1.20 för att vara färdigkvalad till avd. A i söndagens derby klass.
Oturligt nog så fungerade inte min hjärna i 34 graders hetta och jag la henne
tokstort in på kombinationen och stackarn räckte inte över och landade mitt i
oxern. Med 4 fel i bagaget fick hon gå som unghäst i derbyt.
När det var dags att gå banan gjorde sig nerverna påminda och
jag började fundera på om jag tagit mig vatten över huvudet. 20 språng
med vatten, bank, grav. Hann se ett par ekipage och med två omkullridningar på banan
satte paniken in och jag sprang upp till transporten och letade fram skiftnyckel och
gräsbrodden som åkte i. Efter att hela starfältet ridit var det bara 2 nollor när det var
dags för oss att galoppera in på banan.
Utan nån supertalang får man ha en riktig vinnarskalle och slita på hemmaplan,
och tro mig det har varit blod svett och tårar de sista veckorna, Hon var som en tiger
och kämpade hela banan runt och var dagens snabbaste nolla! Lite surt att man inte
fick vara med i omhoppningen (eftersom hon är unghäst) och kämpa om segern,
men en fantastisk känsla gav det och den ska jag ta med mig i bagaget :)
Nu är hon kvalad till 130 och det väntar nya utmaningar, har aldrig haft en sån fin häst
och att det sen är min första egna uppfödning gör ju det hela ännu bättre!
Försiktig var ordet!
Det blev mycket häst i det här inlägget men det känns som det är det
som upptar mitt liv nu, förutom Svea då som är en orubbar nummer ETT!
Första semester veckan har passerat och vi njuter av att bara vara jag och Svea,
solar, badar, borstar på hästarna och självklart sitter hon stadigt framför mamma
i sadeln.
Semester innebär ju mer tid för vänner och skönt häng. Lördags kvällen spenderades
på Strand med god mat och ännu godare drinkar. Tyvärr var väntan alldeles för lång
och myggorna på uteserveringen för många.
Nu längtar man till helgen och Stellas dop, kommer bli en galet trevlig tillställning är jag
säker på. Både min och Sveas outfit är klar och vi kommer matcha varandra i blå
långklänningar, så fiiint!
Dagens i-lands problem består av en oroväckande viktökning, 10kilo, och en tung trötthet.
Och NEJ jag är inte gravid! När man rider 7 dar i veckan och gymmar ett par pass på det
och dessutom inte äter kollosalt onyttigt så måste det ju vara något annat som är fel,
därför blir det ett läkarbesök i veckan för att kolla om sköldkörteln har sagt upp sig.
På 4-hjulingstur sommaren 2006 med exkexet. Ung och oförstörd.
Jag och ovannämnde har brutit vår kontakt och jag och Svea reder oss
bra själva. Har blivit klok nog att inse att jag aldrig mer ska ta skit och
speciellt inte från någon man delat livet och kärleken med. Jag som alltid sagt att jag vill
ha flera barn har tänkt om och som det känns nu räcker det bra med Svea.
Märkt av mina erfarenheter av familjelivet gör att jag aldrig mer vill riskera att
bli lämnade med en liten bebis och stå där vilsen och söndersmulad.
Dags att sova eftersom det blir en fullspäckad dag med prommis, core, ridning
och mamma och Svea mys imorgon!
Natt Natt
