Sympatimat

Det har varit en lååång dag. Svea har nyss somnat, jag förstår fortfarande
inte hur en 2 månaders bebis orkar vara vaken från 9-23? Hon sov i bilen
till och från älvdalen men vaknade såklart direkt vi klev innanför dörren
hos Marja. Dom där älvdalingarna har oanade talanger, Tomas (marjas sambo)
hade gjort flera olika sorters pizzor som var så goda!!! Tro om P-Å står för
matlagningen när jag fyller 25?

Efter att ha varit mamma hela lååånga dagen så behövde jag ladda med lite
kvällsmat för att jag ska orka ta mig upp till sängen (tvätta vort sminket är sååå jobbigt)
Eftersom jag är för lat för att plocka ner brödrosten från hyllan och göra mackor,
så hittade jag kanelbullar i frysen, skulle bara ta en liten bulle men då blev det
en ensam liten stackare kvar i påsen så tyckte jag såklart synd om bullen och åt upp
den oxå. Konstigt, det där händer mig ofta. Jag känner sympati för matvarorna i min kyl och frys
och så äter jag upp dom för att vara snäll. Ha ha, jag måste vara en godhjärtat stackare!!!

Dags att baka nya bullar att tycka synd om :)

Kommentarer
Postat av: mona

Mmmmmm såna bullar vill jag också ha!



Kram

2008-10-22 @ 07:15:40
Postat av: Sol Jenny

Känner igen det där. Tror enda sättet att sluta är att försöka känna ännu mer sympati... dvs tycka så synd om maten som blir uppäten!!!



Fyller 25!??? Herre gud va gammal jag kände mig nu;)

Kram

Sol Jenny

2008-10-22 @ 07:57:08
URL: http://sollivet.blogg.se/
Postat av: Mona

Nämen hallååååå - hur gammal skall inte jag känna mig nu...

2008-10-22 @ 15:50:44
Postat av: Linda

Haha, jag känner igen det där! Jag kände lite sympati för den stackars ensamma biten kladdkaka som låg kvar i kylskåpet här häromdagen... så den åt jag upp! Måste vara skönare att ligga i en varm mage än i ett kallt kylskåp! :-D

2008-10-24 @ 12:25:02
URL: http://lindaskriver.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0